Känns som igår men det har gått mer än 3 månader sen min älskade lilla mormor gick bort :(
Känns fortfarande overkligt och varje dag kommer jag på mig själv med att tänka: Jag måste ringa mormor och berätta... Blir lika ledsen varje gång jag kommer på att det kan jag ju inte :( Saknar henne något oerhört :( Men livet går på något konstigt sätt vidare och i fredags var det så dags att gräva ner hennes urna på kyrkogårdens minnesplats :( Tufft fast som tur var inte lika tufft som begravningen. Nu har vi alla en plats att gå till när vi vill ha mormor nära. Även om vi alla alltid har henne nära i våra hjärtan. Detta blir en plats att komma till och sätta en blomma och sitta på bänken och tänka lite extra :)
Hoppas du har det bra uppe bland änglarna lilla mormor <3
Kommentera